Småbarnsmammor, kollegor och ett brinnande intresse för vår hälsa. Även om vi har mycket gemensamt har vi, My och Marie, olika behov och vi förväntar oss att vården ska kunna möta våra individuella krav och önskemål.
Behov och förväntningar är dynamiska och förändras med tiden då vi får ökad kunskap, nya erfarenheter och andra förutsättningar. Vi räknar med att nu kunna få vård på fler olika sätt än vad vården traditionellt sett erbjuder och fascineras över hur en bransch med extremt avancerad tekniska utrustning kan vara så långt efter i användningen av den mest självklara och vardagliga teknik som finns idag. Varför kan man till exempel inte boka tid digitalt 2020 i alla delar av vården?
Sverige satsar stort på E-hälsa
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram en vision om att Sverige ska vara bäst i världen inom e-hälsa, där e-hälsa är att använda digitala verktyg för att uppnå och bibehålla hälsa. En satsning som visar på att digitaliseringen behövs för att möjliggöra en individanpassad vård.
Vi lever fortfarande i en pandemi som har skakat om hela världen, inte minst hälso- och sjukvården. Corona pandemin har skapat ett akut behov av digitalisering men redan innan pandemin har det funnits stora drivkrafter till ökad digitalisering och e-hälsa. Dessa drivkrafter, tillsammans med att vår kunskap förbättras, gör att ny teknik som tas fram ändrar förväntningarna även på vården.
Våra personliga erfarenheter
Som vi nämnt är vi båda småbarnsföräldrar och det har fört oss närmare vården på olika sätt. Vid i princip alla besök har det varit oundvikligt att inte se vad ny teknik skulle kunna gjort för att underlätta och höja upplevelsen av vården. Låt oss ta varsitt exempel.
Det onödiga tandläkarbesöket
För min, Mys, dotter hade det blivit dags för det första tandläkarbesöket. Besöket var klockan 10:40 en torsdag så hon lämnades på förskolan i vanlig tid på morgonen innan det var dags att hämta henne och åka till tandläkaren. Hos tandläkaren fick vi gå in i ett kontorsrum, alltså inget vanligt tandläkarrum och hela mötet gick ut på att informera mig som förälder hur viktigt det är att borstatänderna. Jättebra kunskap, men jag visste den redan, den går att läsa sig till och de har informerat samma sak på barnavårdscentralen under en rutinkontroll där. Ett annat syfte med mötet var introducera tandläkarlokalen för de små för att göra nästa ”riktiga” besök mindre läskigt. Klokt! Men säg mig då varför vi var i ett kontorsrum där hon under hela mötet lekte på golvet med helt vanliga leksaker? Och hur ska hon komma ihåg hur det var hos tandläkaren när det är ett helt år tills nästa besök? Besviken och frustrerad gick vi där ifrån. Besviken för mina förväntningar inte uppnåddes och frustrerad då hela besöket blev en tidsförlust på två och en halv timme. Ja så lång tid tog det med alla transporter inräknat!
Enligt SCB bor det 600 000 barn i Sverige i åldrarna 0-4 år, dvs ungefär 150 000 tvååringar. Jag förutsätter att alla barn i Sverige blir kallade på något liknande besök även om jag vet att det skiljer sig i olika regioner vilken ålder de har. Så om alla 150 000 tvååringar blir kallande på ett informativt möte på 30 minuter spenderar vården 4 500 000 minuter = 75 000 timmar på detta! Och dessutom över 100 000 timmar extra för föräldrarna, snålt räknat. Ett resultat av att vårdens resurseffektivitet premieras och skapar ineffektiva system sett till helheten. Tänk om vi kunde behovsanpassa tandvården så att alla föräldrar fick möjligheten att gå på ett webinarium 16:30 – 17 istället. Då skulle tandläkarna kunna informera oss om vad som är viktigt att tänka på för att få en god munhälsa hos sina barn på ett mycket effektivare sätt. Låt säga att vi begänsar oss och bjuder in tio familjer åt gången, då behöver vården bara spendera 7 500 timmar per år på detta. Vilken besparing! Och tänk tiden som varje förälder har sparat för att slippa alla transporter! En ypperlig möjlighet att både behovsanpassa vården och samtidigt frigöra tid som ju är en dyrbar resurs.
Att boka tid via telefon känns väldigt 1900-talet
En lång historia kort för att ge er lite bakgrundsinformation till exemplet. Maries dotter föddes med en lite bökig mage som många andra barn. Den har hängt i sig under lång tid och har inneburit mycket sjukhus samt en rad olika undersökningar hos olika vårdinstanser. Det har också medfört många bokade tider, som varje gång bokas in via kallelse per snigelpost. Om denna tid inte passar in med övrigt i kalendern ringer man till de olika vårdinstanserna för att boka om. Telefonsamtalet sker genom knappvalstelefoni och du får välja att bli uppringd. Det betyder i sin tur att man får en preliminär tid för återuppringning som man sedan behöver tajma in för att kunna boka nytt läkarbesök. Ja, ni förstår problematiken om detta besök inte är det enda av de olika som ska bokas om. Det betyder att jag som förälder får lägga min tid till att boka om via telefonsamtal, men också se till att det anpassas med eventuella andra vårdinstanser.
Tänk om jag istället som förälder hade kunnat, exempelvis via en app, gå in och boka min dotters vårdbesök i en kalender där föreslagna lediga tider finns. Det hade också gjort att jag hade kunnat se till att eventuella besök på två olika vårdinstanser men samma sjukhus hade kunnat ske samma dag, direkt efter varandra. Det vill säga en bilresa mindre fram och tillbaka till sjukhuset.
Tid har alltid varit värdefullt för oss människor. Visst är det ändå så att vi enbart har 24 h per dygn och den ska fördelas på diverse olika områden. Det är ett ständigt pusslande i vårt liv, vad vi än lägger vår tid på. För många innebär också tid väldigt mycket stress. Att få livet att gå ihop, både vad gäller familj/vänner, jobb och eventuella fritidsintressen. Vill vi verkligen 2020 lägga vår dyrbara tid på att boka om tider via telefon, eller skulle vi hellre lägga vår tid på att göra det vi verkligen uppskattar och älskar?
Fortsätta dialogen
Pandemin har accelererat vårdens digitaliseringsresa och nu gäller det att använda de drivkrafter som finns och ta tillvara på möjligheterna ny teknik erbjuder för att skapa en behovsanpassad vård.
Har du någon erfarenhet där digitalisering hade underlättat men också givit dig mervärde när du varit i kontakt med vården?
Vi är nyfikna på att höra dina tankar inom området, hör av dig så pratar vi mer. Vi som skrivit artikeln heter Marie Hedenbro och My Westberg.
Marie Hedenbro
Marie har erfarenhet inom hälso- och sjukvården med tät koppling till verksamheten. Hon brinner för att hitta innovativa lösningar för framtida sätt att underlätta för vården samt kan bidra till människors hälsa.
My Westberg
My har bred erfarenhet av verksamhets- och processutveckling och motiveras av frågeställningar som bidrar till en bättre hälsa i samhället.
