Dataanalys har blivit ett område som många bolag ser som en viktig strategisk förmåga. Det handlar om att kunna dra nytta av all den information som finns därute för företag att samla in. Området är komplext och har ofta tidigare varit nedprioriterat hos bolag eftersom det ofta hamnar utanför den primära affärslogiken då det inte bidrar till direktavkastning. Samtidigt är det svårt att underskatta värdet av dataanalys när man ser på vilka bolag som framgångsrikt arbetar med området idag. Amazon, Spotify och Tesla, för att nämna ett fåtal, har mycket av sin framgång att tillskriva sin data first-strategi där området från dag ett varit grundläggande i affärslogiken.
Bolag som prioriterar att arbeta datadrivet kommer kunna skapa långsiktiga konkurrensfördelar på marknaden och därför är det ett nödvändigt prioriteringsområde för bolag. Hur ser det ut idag? Hur datamogna är företag i svenskt näringsliv? Vilka utmaningar möter de kring användandet av data och dataanalys? Vi på Centigo har intervjuat ett antal personer inom svenskt näringsliv med roller som IT-chef, transformationsledare och digitaliseringsansvarig för att undersöka vanligt förekommande utmaningar i bolags resa mot högre analysinsikt.
Datamognad handlar om vad data används till och vilken roll data har i beslutsfattande
Inom näringslivet används data till att fatta beslut och prognostisera framtida utveckling. Till vilken grad företag använder sig av data och dataanalys varierar mellan företag och kan även variera internt inom en och samma organisation. För att klassificera hur ett företag använder sig av data kan begreppet mognadsgrad användas. Datamognad handlar om hur data används, är det för att förklara vad som hänt, varför något har hänt, för att förutse händelser eller för att få saker att hända? Datamognad handlar även om hur stor roll data har i beslutsfattandet inom organisationen.
Svenskt näringsliv är inte datadrivet idag
Studien syftade till att estimera de intervjuade bolagens datamognad enligt en femgradig skala. Som parametrar fokuserade studien på att undersöka hur stor del data spelar inom beslutsfattande samt hur stor del av analysverksamheten som går åt till att prediktera framtida utveckling. En låg viktning representerar ett bolag där intuition och erfarenhet styr beslutsprocessen, där data främst används som ett verktyg för att kolla på historisk utveckling. En högre viktning tyder på att data är grundläggande i affärslogik och beslutsprocesser och att man korresponderande använder data för att förutspå framtida affärsutveckling. Genomsnittet för hur respondenterna skattade sig själva visar på att de företag vi intervjuade ligger på 2.00. Det är även tydligt att företag arbetar framför allt reaktivt med data och analys, och inte proaktivt. Det innebär att data används till att förstå vad som hände och inte till att förutse framtiden. Data inkluderas inte när företagen tar fram sina strategier utan används främst till att förstå nuläget som företagen befinner sig i. Däremot är det tydligt att det finns stora utvecklingspotentialer inom svenskt näringsliv då många av företagen lyfter en önskan om att ta sig till nästa steg i resan mot en datadriven verksamhet.
Att bli en datadriven verksamhet är inte enkelt
För att företag ska bli mer datadrivna krävs det att de tillsätter tid, stöd och prioriterar frågan tvärfunktionellt. Det krävs rätt verktyg, men också rätt kompetens. Nedan listar vi tre utmaningar som hindrar företag att bli datadrivna vilka framkom genom vår intervjustudie.
1. Bristfällig kompetens
Företag samlar redan in mycket data och har tillräckligt med verktyg för att kunna analysera den. Utmaningen ligger i hur data ska struktureras, hur den ska användas och vad den ska användas till. Att förstå de analysverktyg som finns är också en utmaning. Det saknas helt enkelt kompetens hos de anställda kring dessa frågor vilket innebär att varken verktyg eller den data som finns nyttjas till fullo. Företagen står även inför utmaningen att sprida kunskap inom den interna organisationen. Även om viss kompetens finns i delar av organisationen, behöver den bli mer utbredd. Det finns även utmaningar med att engagera medarbetare till att ta ägandeskap och förstå vilken roll data har i arbetsprocesser och beslutsfattande, såväl på strategisk som operativ nivå.
2. Bristande kvalitet på data påverkar företagens tillit till data
Bolag samlar in data antingen internt eller får den tilldelad från externa parter. Oavsett hur insamlingen ser ut finns det brister i den insamlade datan vilket gör att tilliten till datan varierar. Den mänskliga faktorn är en orsak till felaktigheter då data manuellt samlas in, exempelvis när siffror matas in i Excel eller kontrolleras. En annan faktor som påverkar kvaliteten på data är hur väl företagen lyckas mäta det som de faktiskt önskar mäta, det kan exempelvis finnas bristande eller avsaknad av definitioner och standarder för hur saker ska mätas och analyseras. Många företag har pågående utvecklingsarbeten av plattformar, verktyg och metoder för att automatisera datahantering för att på så sätt ta sig bort från personberoende och den mänskliga faktorn. Det finns därmed stor potential att höja datakvaliteten och därmed tilliten.
3. Data kan vara svårtillgängligt
Siloarbete där data är personberoende är en faktor som försvårar tillgängligheten av data. Av de respondenter vi intervjuat upplevde ett flertal att utmaningen med att få ut värde av sin data ligger i att hitta rätt data. Med andra ord så är tillgång en stor utmaning, när man inte lagt tillräckligt fokus på att strukturera upp sin databasstruktur.
Hur ska företag i svenskt näringsliv bli mer datadrivna?
Det säger sig nästan självt, det går inte att arbeta datadrivet utan tillgång till högkvalitativ data. Företag kan primärt adressera denna utmaning genom att se över sin tillgänglighet till data och säkerställa dess kvalitet genom automatisering och modern databasarkitektur. En annan viktig utmaning som förtjänar tid och kraft är att ge medarbetare en grundläggande förståelse för vad kraften i data är och på sätt göra området till en integrerad del i arbetssätt och affärslogik. För att bli mer datadriven krävs även någon form av omställning av prioriteringsområden för att kunna ta sig vidare i utvecklingen, för som i mycket annat kräver utveckling att man vågar ge sig själv och sina anställda tiden att skapa kompetens.
Förändringsledning har en stor roll i resan mot att bli datadriven
För att en organisation ska nå en högre grad av mognad, så måste resan ofta börja med förändringsledning. För att gå från ett intuitivt beslutsfattande till ett datadrivet är ett helt annat sätt att arbeta på. Förändringsledning blir viktigt eftersom det i grund och botten handlar om att anställda inom organisationer ska våga ta ägarskap för datan för att kunna förstå, bli motiverade och känna sig trygga med att arbeta med den. Förändringsledning blir dessutom ännu viktigare eftersom data och dataanalys behöver spridas tvärfunktionellt i hela organisationen för att nå sin fulla potential.
Centigo vill hjälpa organisationer att bli datamogna
Centigo är ett av Sveriges ledande managementkonsultbolag med omkring 250 medarbetare. Vi har erfarenhet av flera uppdrag inom data och dataanalys och besitter stor kompetens kring förändringsledning.
Vill du och din organisation påbörja er förändringsresan mot en datadriven verksamhet? Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig att ta fram strategier för att arbeta med data och dataanalys? Hör av dig så diskuterar vi gärna nuläget ni befinner er i och de utmaningar ni står inför.
