Både Diden Tiwana och Misho Chigrichenko tillhör energiteamet på Centigo och brinner för energibranschens utveckling utifrån varsitt perspektiv. Diden har lång erfarenhet av förändringsledning i energibranschen. Här intervjuar han kollegan Misho som har fördjupat sig i hur blockkedjeteknik (blockchain) kan användas i energibranschen.
Hej Misho, vilka utmaningar ser du i energibranschen och hur kommer blockkedjeteknik in i bilden?
– Det jag tycker är mest utmanande är att vår energimarknadsmodell inte är anpassad till en ökad andel förnybar och distribuerad energiproduktion. Idag har vi inte möjligheten att dynamiskt prissätta de olika komponenterna som ingår i leveransen av el till slutkunder, exempelvis geografiskt läge, tid, energikälla m.m. Vi behöver en transparent och lättillgänglig marknad för energi och relaterade tjänster med priser som speglar den fysiska verkligheten i nära realtid. På så sätt skapas optimala förutsättningar för flexibilitet i vår energiförbrukning mot förnybar icke styrbar energiproduktion som sol och vind.
Blockchain är en viktig del av lösningen enligt flera innovativa företag med expertkunskap från energibranschen, t ex Power Ledger, Energy Web Foundation, LO3 Energy, Electron, Ponton. Just i Sverige är dialogen om blockkedjeteknik (blockchain) något begränsad. Dialogen handlar mer om risker än möjligheter. Så länge rädsla och fördomar finns för tekniken, kommer begränsningar finnas i kommande energilagstiftning.
Jag tycker att lagstifningen ska uppmuntra till en energimarknad med nya affärsmodeller som möjliggör energiomvandlingen. Den decentralisering som blockkedjetekniken innebär främjar dessutom demokrati och självstyre.
Vad är egentligen blockkedjan (blockchain)?
– Blockkedjan är en databas av historiska händelser som alla involverade aktörer är överens om, inte kan förändra och som alla involverade har en kopia av. Den viktigaste aspekten av blockchain i energibranschen är just att den möjliggör en transparent marknad för energi och relaterade tjänster i nära realtid. Tänk dig följande händelsesekvensen utifrån förutsättningarna att Kalle och Marie, som är grannar i Enskede, har smarta enheter som ingår i deras smarta hem-system:
-
Kalle installerar en solanläggning om 5 kW (kilowatt) med ett batterilager i Enskede den 2 maj 2018.
-
Kalles batteri kan generera 2 kW mellan kl. 13.00 och 13.05 den 1 juni 2018.
-
Maries smarta diskmaskin har behov av 1 kW mellan kl. 13.00 och 13.02 den 1 juni 2018
Givet att alla akötrer i energisystemet kl. 12.59 den 1 juni 2018 är överens om händelsesekvensen hittills, kan Maries smarta diskmaskin per automatik köpa el från Kalles batteri. Samma energi kan inte säljas flera gånger eftersom alla transaktioner bekräftas av en större del av aktörerna igenom den s.k. konsensusmekanismen som är en viktig del av blockkedjetekniken. Konsensusmekanismen kräver i sig inbyggda ekonomiska incitament för att hålla systemet igång.
Så energin prissätts enligt användarnas behov och tillgänglighet i nära realtid? Och på så sätt optimeras också energisystemet, stämmer det?
– Exakt! Våra "Distribuerade EnergiResurser" (DER) reagerar på prissignalerna som är ett resultat av aggregeringen av miljontals små och stora köp- och säljorder från samtliga DER. Själva aggregeringen görs på ett decentraliserat sätt på olika nivåer samtidigt för att undvika överbelastning med data. T.ex. först i Enskede där Kalle och Marie bor, sedan i hela Stockholms söderort och därefter i hela Europa.
Förhållanden i systemet så som väderprognos, kapacitet i ledningarna, köparnas preferenser osv. tas också hänsyn till vid beräkning av marknadsvärden. Den icke vinstdrivande Energy Web Foundation implementerar denna marknadsmodell genom sin plattform med öppen källkod. Vi på Centigo kommer att använda deras testmiljö för utbildningar och demonstrationer.
Spännande! Vem skulle kunna ta ansvaret för att driva en sådan marknadsplattform?
– Idag ansvarar Svenska Kraftnät och elnätsföretagen för transmission och distribution av el. De tillhandahåller data om infrastrukturen som t.ex. effekttillgänglighet på olika ledningar samt mätdata. Deras uppgift är att erbjuda tillgång till elnätet på lika villkor för alla i Sverige – en av de viktigaste och mest krävande samhällstjänsterna.
Jag ser på en sådan marknad som en samhällstjänst – en plattform där olika produkter och tjänster kan växa fram i en opartisk konkurrensmiljö. Så, min tanke är att elnätsföretagen och Svenska Kraftnät borde ha ansvar för marknadsplattformen på dess olika nivåer, åtminstone initialt. Vissa aktörer som t.ex. bostadsrättsföreningar och samfällighetsföreningar borde också kunna ta ansvar för driften av sin del av plattformen.
Har du frågor och funderingar efter att läst artikeln? Tveka inte att höra av dig till någon av oss på Centigo.
Vi bjuder in kontinuerligt in till workshops om hur blockchainlösningar kan se ut och fungera i energibranschen. Intresserad av att delta? Eller att arrangera en workshop med dina kollegor?
