Den statliga kommunutredningen pekar på att en stor del av Sveriges kommuner står inför stora utmaningar när det gäller möjligheter att upprätthålla en adekvat kommunal service, mot bakgrund av de ekonomiska och demografiska förändringar de står inför. Utmaningarna bedöms under de kommande åren bli än svårare att lösa och förutspås resultera i ökade påfrestningar på det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet.
Samverkan – en möjliggörare
Utredningen pekar på samverkan som ett sätt att nå tillräcklig volym för att möta dessa utmaningar. Ett antal möjliga vägar för kommunerna att samverka nämns, allt från enskilda avtal/överenskommelser hela vägen upp till full sammanslagning. Det påpekas dock att samverkan är resurskrävande och komplicerat, varför det framför allt ska användas i rätt sammanhang och inom rätt områden.
En första intressant fråga för den enskilda kommunen att ta ställning till är vilka delar av dess verksamhet som har potential att stärkas av samverkan samt vilka verksamheter som kommunen är beredd att samverka kring.
Nästa intressanta fråga är att fundera över vem eller vilka kommunen ska söka samverkan med. Detta beror på vad man vill ha ut av samverkan. Ska samverkan ge skalfördelar, det vill säga att man tillsammans med andra liknande kommuner gemensamt stärker sin förmåga, eller är ambitionen att hitta samarbetspartners som kompletterar varandra, det vill säga att vardera part besitter specifika styrkor som man delar med sig av till övriga i samverkan.
Slutligen behöver kommunen ta ställning till i vilken form man bör och vill samverka. Detta brukar vara starkt kopplat till vilka specifika områden man väljer att samverka kring, och vilka olika förväntningar och behov samverkanskommunerna har.
En nyckelfaktor är verksamhetsförmågor
Vi tror att för att kunna besvara de två första frågorna så krävs det att verksamheten betraktas ur ett perspektiv som ser mer till nuvarande och kommande behov snarare än att begränsas av historiska beslut och invanda mönster. Att utgå från kommunens uppdrag, vision och mål och därefter identifiera vilka förmågor som krävs för att uppnå dessa gör det möjligt att analysera verksamheten utifrån hur väl den kan leverera inom de olika verksamhetsförmågorna. Detta ger kommunen ett verktyg för att se styrkor och svagheter i, samt hur väl dagens verksamhet är anpassad till de krav som uppdrag, vision och mål innebär.
Inom flera verksamheter används idag metoden verksamhetsförmågor, även benämnt förmågebaserad planering, för att bättre förstå krav och förväntningar på en organisation eller verksamhet. Verksamhetsförmågor är en metod för verksamhetsplanering som fokuserar på resultat. Verksamhetsförmågor försöker beskriva vad en organisation eller verksamhet behöver behärska för att uppfylla sitt uppdrag, sin strategi eller sina mål. Verksamhetsförmågan inom ett område är kombinationen av medarbetare och kompetenser, processer och arbetssätt samt verktyg och teknologier och hur väl dessa fungerar tillsammans för att skapa ett önskat resultat. Fokus är på vilken nytta som levereras, snarare än hur det uppnås. Analys av verksamhetsförmågor kan göras för att bättre förstå, inte hur bra man är på något, utan hur bra man är och behöver vara utifrån det uppdrag man har, oavsett om verksamheten är en kommun eller en enskild förvaltning.
När vi hjälper kommuner, och andra organisationer, i arbetet med att bemästra de utmaningar de står inför har verksamhetsförmågor varit en nyckelfaktor. Det har bidragit till att ledningen en djupare verksamhetsförståelse och öppna upp för konstruktiva samtal kring strategi och prioriteringar. Allt för att upprätthålla en relevant kommunal service.
Tre viktiga områden att förstå inför samtal om samverkan:
- Vilka verksamhetsförmågor som krävs utifrån uppdrag och mål?
- Hur väl används nuvarande kompetenser, processer och teknologier för att skapa förmågor som stödjer uppdraget och målen?
- Vilka områden bör verksamheten prioritera att stärka? Och ska det ske internt eller genom samverkan?
Att se sin verksamhet genom vilka verksamhetsförmågor den måste besitta kan dels ge ett längre perspektiv i strategidiskussioner, och dels ge kommunen ett verktyg för att diskutera hur man ska närma sig frågan om utvecklad samverkan med andra kommuner. Samverkan som bygger på god självkännedom har bättre förutsättningar att ge önskad nytta.
Vi är nyfikna på att höra dina tankar och erfarenheter. Hör av dig så pratar vi mer. Vi som skrivit artikeln heter Christian Lund och Johan Högne.
Christian Lund
Seniorkonsult med mångårig erfarenhet inom verksamhets-, organisations- och processutveckling inom kommuner och samhällsbyggande verksamheter.
Johan Högne
Seniorkonsult med mångårig erfarenhet inom organisationsutveckling, verksamhetsstyrning, chefscoaching, strategi- och verksamhetsutveckling och förändringsledning inom kommunsektorn.