Sveriges befolkning blir allt äldre och kräver därmed mer vård. Samtidigt ser vi också att kostnaderna skenar i vården och att vårdkostnaderna utgör en allt större del av många länders BNP. Hur ska vi organisera hälso- och sjukvården för att möte framtidens behov?
I Business Wellness podcast intervjuade vi Barbro Fridén, läkare inom obstetrik och gynekologi. Barbro har erfarenhet av att leda såväl små som stora sjukvårdsorganisationer, i både Sverige och i utlandet. Senast var hon VD för Sheikh Khalifa Medical City i Förenade Arabemiraten och innan dess sjukhusdirektör för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg samt Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset. Här är mina takeaways från intervjun:
Vi står inför stora utmaningar där lösningen är delvis nytt ledarskap som bygger på självstyrande grupper som uppstår där de behöver och som samarbetar mer i nätverk eller ekosystem. Där ledarskapet är mer en målfokusering medan medarbetarna jobbar självständigt i självstyrande grupper.
Tre stora utmaningar inom Hälso- och Sjukvården
- Skenande kostnader för sjukvården som ökar snabbare än löneläget och BNPt vilket är ohållbart. Har vi för lite pengar inom sjukvården? Förmodligen inte, utan vi gör nog fel saker, vid fel tillfällen och på fel sätt.
- Professionerna vill inte jobba inom vården längre eftersom att deras passion för patienterna adresseras för lite.
- Patienterna är missnöjda för att de tycker att vården inte lyssnar på vad som är viktigt för dem.
Dessa utmaningar har funnits länge och man har genomfört ett antal initiativ genom åren för att möta utmaningarna. Det har varit stora organisationsförändringar, new public management, processorganisationer, lean, och nu i det här läget tittar man mycket på vad patienten i form av person förväntar sig som slutresultat av hela vårdepisoden. Här står vi nu, ett steg i utvecklingstrappan, och vi kommer fortsätta utvecklas ju mer vi lär oss. En av nycklarna till framtidens hälso- och sjukvård är att locka fram passionen inom professionen för med passion för sitt yrke ökar drivkraften och självstyrande team uppstår. En annan nyckel är att ta med patienten i utvärderingen och faktiskt mäta patientens resultat. Vi är väldigt duktiga på att mäta processer och ta fram forskningsdata men historiskt sätt har vi varit sämre på att mäta det resultat som patienten vill ha. Det tillsammans gör att vi gör mer rätt saker och då så sätt får en effektivare vård.
Digitaliseringen öppnar upp för guldålder inom medicinsk forskning
Det pratas väldigt mycket om digitaliseringen just nu och det är nog nästa stora steg i utvecklingstrappan. Det är viktigt att komma ihåg att digitaliseringen är ett jättebra redskap men att digitalisering inte bör vara målet i sig. Digitaliseringen öppnar dörren för många nya saker så som analys av enorma mängder data och det kommer gagna våra patienter med ny kunskap. Vi står inför en guldålder för medicinsk forskning tack vara big data och digitalisering av data. Barbro menar här att det är ett jättebra verktyg men att det inte kommer kunna bli slutresultatet för att vi kommer alltid att behöva det mänskliga mötet i en sjukvårdande situation. En människa som är sjuk är rädd, orolig, och känner inte till de olika faserna som kommer under processen. Det är här sjukvården behöver fokusera till vilken digitaliseringen kan vara ett hjälp till det. Exempel på digitaliseringsinitiativ som implementerats redan är distansmonitorering. Den stora framtidsspaningen är ändå möjligheten att genomföra analys baserad på data i real-time så att man kan lägga fram individuella utvecklingslinjer för varje patient.
Lyssna på hela intervjun här
