Idag talas det mycket om nätkapacitetsbristen i Sverige och vilka infrastrukturella utvecklingar som ligger framför oss för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar inom hållbar energiförsörjning. Många bolag inom energibranschen är mindre aktörer som inte alltid själva har investeringsmöjlighet att utveckla konkurrenskraftiga verktyg (t.ex. systemstöd för leverantörsoberoende mätning, debitering, övervakning och kontroll eller hela energimarknadslösningar). En möjlig väg för att lösa morgondagens utmaningar är att gemensamt inom branschen arbeta med open source-innovation, för att bygga någonting användbart där alla kan ta del av vinster och möjligheter, samt dela på notan.
För att utforska vilka effekter open source-innovation skulle kunna ha inom energibranschen, låt oss använda liknelsen av ett artificiellt korallrev. Ett artificiellt korallrev används inom marinbiologin som en metod för att hjälpa den biologiska mångfalden på vägen – genom att tillhandahålla ett fundament för ett ekosystem att få fäste och sedan utvecklas naturligt. Ekosystemet i korallrevet byggs upp genom att organismer etablerar sig nivå för nivå, där varje nivå i näringskedjan är en förutsättning för nästa nivå att byggas ”ovanpå”. (Om ditt intresse för marinbiologi vid bl.a. offshore-vindparker nu ökade med 200%, kan du förkovra dig vidare här).
I denna tabell exemplifieras tillämpningen av open source-innovation inom energisektorn. Längst till vänster kan man följa etableringen av ekosystemet i korallrevet från att fundamentet byggs till att stora fiskar och däggdjur etablerar sig. För varje nivå finns en motsvarande nivå i det digitala energiekosystemet, och en förklaring vad det innebär i praktiken.
# | Nivå i korallrevets ekosystem | Motsvarande nivå i energisystem | Teoretisk förklaring |
1 | Fundament | Marknadslösning med effektöverföringspriser med hög tids-och geografisk upplösning | Engagerade strategiska partners finansierar och styr utvecklingen samt bygger kometens och varumärke |
2 | Tång, koraller och musslor | Tidiga prosumenter/producenter och konsumenter som ansluter sig till marknaden | De första användarna integreras ("early adopters") |
3 | Fiskar, krabbor och räkor | Aggregatorer, innovativa elhandlare, energitjänsebolag som genom sina användarvänliga tjänster ansluter en stor del av prosumenter/producenter och konsumenter | Snabb tillväxt och nätverkseffekter uppstår som gör inträdesbarriärerna ännu lägre och skapar nya affärsmöjligheter ("early majority") |
4 | Stora fiskar, sälar och delfiner | De flesta företag, hushåll och offentliga aktörer drar nytta av energimarknaden och adderade kommersiella tjänster samt bidrar med sin energiflexibilitet | En bred mängd aktörer som drar nytta av det lättillgängliga, säkra och hållbara systemet som ligger till grund för nya tjänster och affärsmodeller. Skapar värde genom exponentiella nätverkseffekter (”late majority”) |
På bilden nedan (adapterad från denna artikel) illustrerar vi de fyra stegen i ekosystemets utveckling enligt tabellen.
Open source-innovation går ut på att olika aktörer bidrar till en öppen lösning som alla kan anamma utan krav på betalning. Det är ett system som både kräver och befäster tillit. Lyckas man med det, kan open source-innovation föra med sig stora fördelar:
- Det möjliggör för olika aktörer att ”stå på varandras axlar” istället för att uppfinna hjulet på nytt var för sig och försöka få tillbaka sin egen investering från sin begränsade kundgrupp.
- En gemenskap av akademiker, hackers och entusiaster, bidrar löpande både konstruktivt och genom att stresstesta innovationen, exponera svagheter och åtgärda dem. Det är ett mer agilt sätt att arbeta på än när man utvecklar någonting bakom stängda dörrar, lanserar en färdig produkt och sedan tvingas korrigera brister som upptäcks lite för sent – när de negativa konsekvenserna är väldigt stora. Lösningen blir på så vis mer robust och kostnadseffektiv.
- En open-source-lösning som man bygger i samverkan med andra har generellt låga trösklar för användare att anamma. Ju fler användare som ansluter sig, desto större nätverkseffekter uppstår och större möjligheter finns att snabbt utveckla nya kommersiella affärsmodeller som genererar värde för användarna. För att konkretisera, inom elmarknaden skulle en open-source-lösning exempelvis kunna visualisera transaktioner för slutkonsument, såsom elens ursprung i realtid, och därmed både engagera och öppna dörrar för nya typer av kommersiella tjänster.
- Olika översynsorgan och myndigheter såsom Energimarknadsinspektionen, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan granska lösningarna, ställa krav eller direkt styra vissa parametrar i exempelvis en open-source energimarknadsmodell.
Det finns förstås även möjliga hinder att överkomma när man tillämpar open source-innovation, framförallt kopplat till en ovana för ett öppet arbetssätt som sådant. Men med det sagt är open source-innovation ingenting nytt och obeprövat, utan har använts av många världsaktörer såsom GE, Coca-Cola, LEGO, NASA och Tesla för att nämna några.
Det som är svårt att med säkerhet veta när man står där vi befinner oss idag, är exakt hur det framtida ”korallrevet” inom energimarknaden kommer att se ut. Det enda vi vet är att vi på ett eller annat sätt är på väg mot en mer högupplöst värld, där detta inte bara är något som är tekniskt möjligt utan något som krävs för att vi ska kunna tackla energiförsörjningen – och klimatfrågan. I liknelsen med det artificiella korallrevet saknar inte nödvändigtvis fiskarna och sälarna på förhand fundamentet, på samma sätt som en ny innovation ofta ger användarna det som de själva inte visste att de behövde. För någonting nytt att etableras krävs de där första aktörerna, fundamentet och musslorna om man så vill, som är villiga att ta det första steget. Och innan man vet ordet av har man steg för steg byggt en permakultur.
Om författarna
Författarna är båda verksamma inom Centigo Energy som är specifikt inriktad mot energibranschen. De har tillsammans erfarenhet inom både digital transformation, förändringsledning, samt utveckling av framtida energimarknader.
Misho Chigrichenko, managementkonsult inom digital transformation och energibranschen med fokus på framtida energimarknader
mihail.chigrichenko@centigo.se
Sara Mo, managmentkonsult, projekt- och förändringsledare inom digitalisering och energibranschen