Digitalisering av offentlig sektor – en reflektion över OECD:s Digital Government Policy Framework

Vår regeringsform ställer höga krav på organisationer och individer och på hur våra myndigheter utövar sin decentraliserade maktutövning. För att offentlig sektor skall kunna möta och hantera digitaliseringens alla krav och frågeställningar behöver vi vara modiga, visionära och aktiva i vårt arbete med vårt verksamhetsutövande, våra (digitala-) strategier och informationshantering. Att våga ta tag i utmaningar kring hur det är att leda organisationer utifrån värderingar, ifrågasätta cementerade organisationsformer, roller och ansvarsbeskrivningar samt möjliggöra en miljö för decentraliserade självstyrande organisationer. För detta krävs en digital hållbar strategi både från offentliga som privata aktörer att förenas runt. För att kunna uppnå en hållbar dialog i vår samhällsutveckling behöver vi vara överens om vad vi menar med en hållbar digital utveckling.

I OECD:s ’Digital Government Index 2019’, som presenterades den 3 oktober 2020, gör de ett första försök att översätta OECD:s Digital Government Policy Framework (DGPG) till ett mätverktyg för att bedöma genomförandet av OECD:s rekommendationer. Den syftar till att konkretisera och stödja deras medlems- och samarbetsländer i politiska beslut och strategier gällande digitala styrreformer.

I dokumentet presenteras de övergripande rankningarna, resultaten och de viktigaste policymeddelandena och en detaljerad analys av ländernas resultat för var och en av de sex dimensionerna i OECD:s politiska ramverk som anses vara ett kännetecken på en helt digital förvaltning.

De dimensioner som mäts är;

• digital by design (digital design)
• government as a platform (offentlig sektor som en plattform)
• data-driven public sector (datadriven offentlig sektor)
• open by default (öppenhet som standard)
• user-driven (användardriven)
• proactiveness (proaktivitet)

Sverige kommer sist ut eller bland de sista i alla de sex dimensionerna (se OECD Digital Government Index (DGI): 2019, Results and key messages) och vi är sist i det sammantagna resultatet. I OECD:s rapport hamnar Sverige bland de tio sämsta när det kommer till datadriven offentlig sektor och offentlig sektor som en plattform. Vi är näst sämst på öppenhet som standard och när det gäller användardriven utveckling kommer Sverige sist. När det gäller proaktivitet och att arbeta fram digitalt designade processer inom offentlig sektor hamnar vi på sista plats.

Undersökningen bygger på att länder har ett centraliserat eller federativt styrskick. I Sverige är vi med våra myndigheter och förvaltningar ett betydligt mer decentraliserat land vilket kan vilseleda frågeställningarna i undersökningen. Det är i lag fastslaget i vår regeringsform att all offentlig makt i Sverige utgår från folket (Regeringsformen 1 kap 1§). DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) lyfter själva detta som en av flera möjliga orsaker till Sveriges dåliga resultat och påpekar att ”DGI inte primärt bygger på resultat eller prestation, utan på frågor om ländernas strategier och styrning avseende digital förvaltning”. DIGG menar att ”när OECD har specificerat vad en mogen förvaltning innebär har de i undersökningen utgått från en stat som styrs på ett antingen centraliserat eller federativt sätt”.

DIGGs analys är relevant och pekar på att Sveriges starka decentraliserade förvaltningsmodell där våra myndigheter och förvaltningar har stor frihet hur de uppfyller sina mål inte kommer till sin rätta i denna undersökning. Vad kan vi då göra som offentlig eller privat aktör för att möta digitaliseringens möjligheter och utmaningar givet Sveriges decentraliserade styrskick!

Jag och mina kollegor på Centigo menar att över tid vilar ett hållbart samhälle på en rad faktorer som behöver samspela och vi har sammanfattat dem i åtta parametrar. En organisation behöver ha en helhetssyn som eftersträvar ett effektivt samspel mellan organisationers element och perspektiv, ett autentiskt ’varför’ med ett engagerande syfte, ett långsiktigt perspektiv på sitt värdeskapande, en tydlig fokuserad riktning för utvecklingen av sitt värdeskapande, våga utvecklas genom systematiska insikter & innovation, våga ha en dynamisk styrning och ett momentum i dess förflyttning över tid, möjliggöra ett distribuerat ledarskap som ger full effekt med fokus på ansvar och en förmåga att hitta balansen att kunna hantera dessa perspektiv samtidigt. På Centigo kallar vi detta Business Wellness.

Fortsätta dialogen

Jag är nyfikna på att höra dina tankar och fortätter gärna dialogen. Hör av dig så pratar vi mer. Jag som skrivit artikeln heter Hans Jonsson. 

Hans Jonsson

Hans tror på individers förmåga att fatta egna välgrundade beslut och organisationers förmåga till ett större självstyre. På Centigo ansvarar Hans för affärsenheten Public & Health 

hans.jonsson@centigo.se