Det finns många som beskriver den kommunala sektorn i kris, en kris som ändrar förutsättningar för den offentliga service vi är vana vid. En kris som utvecklar den kommunala sektorn mot att bli mer tjänsteorienterad. Men är det verkligen en dålig kris eller är det något som kan utveckla vår offentliga service till något som möter nästa generations förväntningar.
Krisens grundkomponenter är samma som inför alla tidigare revolutioner: färre behöver göra mer för fler. Jordbruksrevolutionen skapade större och effektivare jordbruk, industrirevolutionen skapade effektivare fabriker som kunde producera mer med färre arbetare. Nu är den digitala samhällsrevolutionen här för att göra ytterligare en samhällsförflyttning.
Nya förväntningar från medborgarna
Omläggningen till en händelsestyrd serviceorganisation och den tredje och nu den fjärde industrirevolutionen är välbeskriven. Det finns många kloka insikter och analyser som kommunala sektorn behöver förstå inför sin egen revolution. Att den tredje och fjärde industrirevolutionen har påverkat samhället är en sanning. Det är en självklarhet för många att göra avancerade bankärenden när och var det passar individen eller att boka en resa till en fjärran destination med möjlighet att utvärdera bilder, omdömen och även granska menyn på den lokala krogen genom mobilen. Dessa förändringar har ställt helt nya krav på de privata aktörerna medan den kommunala sektorn har i väldigt varierande utsträckning valt att delta i den nya digitala verkligheten. Nej, fristående e-tjänster eller en kalenderbokningstjänst är inte en del av den nya digitala verkligen, det är när fler aktörer samarbetar och får synergieffekter som man kliver in i den nya digitala verkligheten.”
Digitala samhällsrevolutionen
För att bli en tjänsteorienterad verksamhet krävs en målgruppsanalys med tillhörande prioriteringar. För vem ska vi utforma den digitala kommunen? För vem behöver kommunen vara attraktiv? På samma sätt som miljonprogrammen fångade upp en samhällsförflyttning på 60- och 70-talet behöver den digitala samhällsrevolutionen fånga upp en annan samhällsförflyttning. En samhällsförflyttning där individen inte förknippar sig med en plats utan med ett sammanhang, ett digitalt sammanhang som är oberoende av plats, språk och tid. Vad händer om individen känner att någon annan än kommunen bättre kan lösa de samhällstjänster som kommunen brukar lösa? Vilken roll har kommunen då? Vad händer med viljan att betala skatt?
Känns frågeställningarna främmande och overkliga, läs Mats Steens livshistoria som tydligt beskriver hur ett digitalt samhälle inkluderade honom när det traditionella inte lyckades. På ett lokalt plan kan du som medborgare be din personliga assistent (Siri, Alexa, Google) kolla upp öppettiderna på ditt lokala bibliotek för att se hur digital din kommun är.
Nyckelkomponenter
Den digitala samhällsrevolutionen i kommunsektorn skapar nya möjligheter att möta krisens utmaning – färre behöver göra mer för fler. Det finns några nyckelkomponenter för att sektorn ska kunna ta del av revolutionen;
-
Digital- och kundfokuserad tjänsteutveckling
Vi medborgare måste ges en betydligt större roll i utvecklingen av de lokala digitala samhällstjänster som kommunerna tillhanda håller. Ett bra exempel hittar vi en kranskommun till Stockholm som genomför ett antal workshopar med elever och vårdnadshavarna inför upphandling av nytt digitalt stöd till skolan. Resultatet blir en medborgardriven kundresa som ska stödja elever och vårdnadshavare utifrån deras förutsättningar.
-
Varje effektivisering måste ses som en vinst.
För de kommuner som tar emot pengar från det kommunala utjämningssystem ger effektiviseringsinitiativ bara en utvecklingskostnad och lägre intäkt, inget egentligt ekonomiskt värde.
Effektberäkningar som är genomförda i flera förstudie visar att digitaliseringen har en generell effektiviseringspotential på 10-15% på hela kommunbudgeten, troligtvis mer. Effektiviseringen innebär ofta att det frigöras delar av en tjänst vilket kommer att ställa krav på ledningen att styra vad den frigjorda tiden ska användas till, kvalités förbättringar eller volymökningar?
-
Verksamheten behöver bli händelsestyrd.
Den digitala samhållsrevolutionen möjliggör en händelsestyrd verksamhet som kontinuerligt skapar nya beslutsunderlag. Idag schemaläggs de flesta insatser och beslut inom en kommun. Exempelvis schemalägger hemtjänsten sina besök enligt biståndsbeslut vilket gör det svårare att fatta snabba extra beslut om fler besök hos allergiker när pollennivån blir hög. Med ett digitalt samhälle kan exempelvis sensorer känna av höga pollennivåer och direkt ta beslut. Genom att agera utifrån händelser kan kommunen ge rätt samhällstjänst vid rätt tillfälle.
Så är det den kommunala sektorn verkligen i kris? Både ja och nej. Om kommunen inte tar den digitala samhällsrevolutionen på allvar är krisen ett faktum inom kort. Om kommunen istället tar sig an utmaningen och utvecklar verksamheten till en digital- och kundfokuserad tjänsteutveckling där effektiviseringsinitiativ ses som en vinst och händelser och stora informationsmängder styr beslut, ja då har vi en kommun som ger samhällstjänster som möter medborgarens förväntningar.
