Den pågående omställningen mot mer förnybar och icke planerbar elproduktion ställer högre krav på de resurser som upprätthåller stabiliteten i elnätet. Omställningen skapar också nya marknader och affärsmöjligheter för de aktörer som kan vara flexibla med sin produktion eller förbrukning. För fastighetsbranschen kan detta innebära möjligheter att skapa nya intäktsströmmar, vilka också kan realiseras utan betydande investeringar. Är det dags för dig som fastighetsägare att bli en aktör på balansmarknaden?
Den ekonomiska potentialen till att bidra med flexibilitet är störst i de fall där befintlig infrastruktur och utrustning kan användas, alltså en inbyggd flexkapacitet. En sådan strategi resulterar i lägre investeringskostnader jämfört med uppbyggnad av ny infrastruktur med flexibilitet som huvudsakligt användningsområde, som exempelvis fristående energilager.
I många fastighetsbestånd finns redan en stor mängd befintlig infrastruktur och teknik som kan användas på balansmarknaden utan att göra avkall på komfort. I och med att investeringen är gjord för ett annat huvudsyfte blir ett inträde på balansmarknaden kostnadseffektivt. Exempel på inbyggd flexkapacitet kan vara ventilationsaggregat, värmepumpar och batterier.
Hur mycket du kan tjäna på att leverera stödtjänster beror bland annat på hur stor volym du har tillgänglig för att buda in på marknaderna, hur ofta den volymen är tillgänglig och till vilket pris du väljer att buda in volymen för. Ersättningen för stödtjänster har visat en sjufaldig ökning mellan åren 2014 – 2021 och marknaderna får en ökad betydelse för elsystemet där nya stödtjänster tillkommer regelbundet. Med en god intäktsoptimering som tar hänsyn till fastighetens behov, teknikens funktion och marknadsmekanismer kan de nya intäktsströmmarna bli påtagliga, samtidigt som fastighetens värde ökar.
Centigos tips på hur man kommer igång:
1. Teknisk inventering: Inventera era tekniska förutsättningar för att kunna delta med stödtjänster samt matcha teknik mot lämplig tjänst (olika typer av teknik är bra på olika saker) - Troligen finns redan potential till flexibilitet i din fastighet.
2. Bygg affärscase: Hur ser intäktspotentialen på de olika marknaderna ut kontra aktuella investeringskostnader? För fastighetsaktörer kan relativt små insatser öppna upp möjligheter till nya intäktsströmmar.
3. Bestäm portföljstrategi: Eftersom samma flexkapacitet troligen kan användas för olika tjänster behövs en budstrategi för hur intäkterna kan maximeras. En väl genomtänkt portföljstrategi är direkt avgörande för hur framgångsrik en aktör är på marknaden.
Som fastighetsägare kanske du redan idag äger en stor del av de resurser som behövs för att vara en aktör på balansmarknaden och därmed kunna ta del av nya intäktsströmmar. Vi stöttar gärna i arbetet med att undersöka förutsättningarna och göra de analyser som krävs för att komma igång.
Vad väntar du på?
Nedan reder vi ut begreppen
De nya förutsättningarna på produktionssidan kombinerat med den omfattande elektrifieringen som pågår i samhället leder framför allt till två stora utmaningar; bibehållen nätstabilitet och effektivt nätutnyttjande. I och med att lösningen på båda dessa utmaningar handlar om flexibilitet kan begreppen lätt blandas ihop. Nedan reder vi ut begreppen kring stödtjänster, balansmarknaden och flexibilitetsmarknader:
Stödtjänster – När man bidrar med flexibilitet blir man en leverantör av en stödtjänst. Samma stödtjänst kan användas på både balansmarknaden och flexibilitetsmarknader. Det som avgör vilka marknader man har tillgång till bestäms utifrån parametrar som exempelvis svarstider, uthållighet och minsta budstorlek.
Balansmarknaden – Nationell marknad som sköts av Svenska Kraftnät (SvK) och i huvudsak syftar till att bibehålla nätstabiliteten genom att hela tiden se till att produktion och konsumtion av el är i balans. Detta sker genom att SvK upphandlar ett antal produktions- och förbrukningsanläggningar som står redo att vid behov justera sin produktion eller förbrukning. Tjänsterna som handlas är FFR, FCR och FRR.
Flexibilitetsmarknader – Lokala eller regionala marknader som syftar till att förbättra utnyttjandegraden i elnätet som ett alternativ till en kostsam utbyggnad av befintligt nät. Detta har testats i sex geografiska områden: Stockholm (sthlmflex), Uppsala, Skåne, Gotland och Västernorrland/Jämtland (CoordiNet), samt Göteborg (Effekthandel Väst).
